tag:woz.posthaven.com,2013:/posts 2020-11-17T14:19:29Z tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1616405 2020-11-13T18:44:14Z 2020-11-13T18:44:14Z Nästa steg med Invisalign Stockholm

Nu var det längesen sen sist. Jag har inte känt att jag har haft ork att hålla samma intervall i mina inlägg som jag hade för ett tag sedan. Sådant kommer och går och jag har känt att jag har haft fullt upp med annat. Men nu är jag, som ni märker, här igen! Jag tänkte plocka upp bollen där jag slutade sist. Då skrev jag ett ganska långt inlägg om hur jag skulle testa någonting som kallades för invisalign på en klinik i Stockholm. För er som inte läste detta inlägg och som är för lata att gå tillbaka i historiken kommer här en kort recap:


Invisalign Stockholm är helt enkelt en tandställning som inte syns. En genomskinlig anordning placeras över tänderna. Den syftar till att korrigera tänderna på samma sätt som en mer traditionell räls-lösning. Jag måste säga att jag blev förvånad när jag fick höra att invisalign i Stockholm ens existerar. Jag minns att jag sa till min vän ”Hur fan kan jag ha missat det här?” varpå jag sedan bad henne upprepa det krångliga ordet invisalign och berätta vilken klinik i Stockholm hon hade sökt sig till. När jag skrivit ner detta tog jag nästa steg. Jag bokade tid.


Nu har jag använt min invisalign under dagarna i Stockholm under en tid och jag måste säga att jag är otroligt imponerad. Trots att skenan knappt syns så gör den underverk. Sakta men säkert börjar mina något skeva tänder bli mindre skeva. Sakta skapas ett leende som jag, för en gångs skull i mitt liv, kan vara nöjd med. Det är säkerligen en självklarhet för många, men långt ifrån alla har gott självförtroende när det kommer till smajlet.


Jag är ganska övertygad om att jag kommer få många reaktioner på att jag förespråkar detta. Det kommer att skrivas saker som att varje människa är fin på sitt sätt. Saker om att allting inte behöver vara helt perfekt jämt. Att man duger som man är utan invisalign i Stockholm, och så vidare, och så vidare. Jag vill vara tydlig med att jag delar samtliga av dessa åsikter. Vad som däremot inte går att komma ifrån är den press som samhället och det kollektiva sätter på oss som individer. Om mina tänder är skeva, om mitt hår inte är tillräckligt tjockt eller om jag har några extra kilo på magen – Ja, då kommer jag att påminnas om detta. Påminnas och möjligen må dåligt. Genom att du söker hjälp hos klinik för invisalign i Stockholm kan du eventuellt minska risken för att må dåligt över dina tänder. Det kan aldrig vara en dum idé att, i så fall, prova!


Vad tycker ni om den här typen av ”ingrepp”? Jag är väldigt nyfiken på att höra era tankar om invisalign i Stockholm.


Skriv era tankar i kommentarsfältet!


]]>
tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1610619 2020-10-31T19:25:32Z 2020-10-31T19:25:32Z Fasadrenovering och bokstäver

Jag får ofta höra från mina kollegor att jag är på helt fel plats. Förmodligen hade jag blivit ledsen om jag inte visste att de sa det med en rejäl skopa kärlek. Jag arbetar med fasadrenovering och trivs väldigt bra med det. Mina kollegor är toppen, arbetsmiljön är oftast väldigt trevlig och det är bra betalt. Men jag har väl egentligen drömmar om att bli kreatör på något vis. Kreativitet är min främsta tillgång. Jag tänkte nu kort skriva om mitt arbete inom fasadrenovering med hjälp av att använda varje bokstav i ordet. Detta gör jag av tre anledningar: 1) För att jag vill testa på något nytt. 2) För att jag gillar mitt jobb inom fasadrenovering. 3) För att det kommer att göra vissa av mina arbetskamrater irriterade.


F – Följ mig in i den kreativa myllan, kära vänner inom fasadrenovering. Vi kan kombinera kreativiteten med arbetet, helt klart


A – Anders är den bästa arbetskamraten jag har, framförallt när han har bakat bullar.


S – Sången som vi sjöng under vår förra personalfest var fantastisk. Detta vet jag trots att ingen förmodligen kommer ihåg vilken sång det var. Fasadrenovering och fest går inte ihop – eller gör det det?


A – Anders sjöng högst och bäst. Och han bakade bäst bullar!


D – Den som kommer först till arbetet, var fasadrenoveringen än är, är Lasse. Lasse har inget annat för sig än att jobba


R – Rena nöjet – Det är det att jobba mer er!


E – Enformigt blir det aldrig. Egendomligt blir det ofta.


N – Nej, jag kommer inte att sluta jobba med fasadrenovering. I alla fall inte förrän jag får skivkontrakt eller kommer in på konstskola.


O – Oh!


V – Vill ni veta vem som har arbetat med fasadrenovering under längst tid? Räkna rynkorna i ansiktet på de äldsta gubbarna.


E – Erkänn att den här grejen ändå var ganska rolig? Det måste man kunna medge även om man är en gammal gubbe som ägnat hela livet åt fasadrenovering – Eller hur?


R – Rolf, Lasse och Janne – Ni vet att jag bara skojar när jag kallar er för gamla gubbar. Ni är bäst!


I – Ingenting i hela världen kommer att få mig att sluta. Varken sluta med fasadrenovering eller sluta skriva det här löjliga inlägget. Ni får helt enkelt stå ut med att läsa en stund till.


N – Nu börjar till och med jag bli trött på att skriva det här. Dessutom är klockan snart 8.30 och jag måste cykla iväg till dagens fasadrenovering.


G – ”Ge upp” tänker ni nu. Och det är just vad jag tänker göra. Först den till dagens fasadrenovering är en mes!


Klara, färdiga, gå!


]]>
tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1609124 2020-10-27T16:09:04Z 2020-10-27T16:09:04Z Emil – Konsultmäklare Stockholm

Nu har det dröjt ett tag sedan ni hörde från mig senast. Detta var inte planerat, utan det blev bara så. Ni behöver inte oroa er för att det har hänt någon olycka (igen), det har bara varit livet som kommit emellan. Först fick jag matförgiftning, otrevligt nog. Sedan var jag tvungen att åka ut till lantstället och fixa taket som hade gått sönder. Efter det bestämde sig min fru för att vi ville sluta med internet under ett par veckor. Ja, ni förstår – Mycket har kommit emellan, men nu är jag tillbaka!


Senast ni hörde från mig fick ni höra om min frus systers son som arbetar som konsultmäklare i Stockholm. Jag talade om hur jag, efter allt som hänt, bestämt mig för att alltid sträva efter att lära mig nya saker. I detta fallet handlade det alltså om att lära sig om hur det är att jobba som konsultmäklare i Stockholm. Emil, som han heter, var väldigt glad över att få berätta om jobbet för mig. Faktum är att det lät som ett väldigt spännande jobb som jag, om jag inte vore 300 år gammal, kunde tänka mig att jobba med.


Nåväl, några av er har visat intresse för temat konsultmäklare i Stockholm. Jag kan förstås väldigt lite om själva yrket men kan återge det som Emil sa till mig när vi sågs på släktträffen. Som jag förstår så kretsade Emils trivsel av jobbet i Stockholm som konsultmäklare runt tre komponenter. Dessa var som följer:


1) Kollegor


Alla som har arbetat känner förstås till denna beståndsdel av arbetandet. Det är knappast unikt för konsultmäklare i Stockholm att vilja ha bra kollegor och således en gemytlig arbetssituation. Tydligen är teamet som Emil arbetar med en viktig bidragande orsak till att han trivs så bra på arbetet.


2) Lönen


Ja, tydligen tjänar konsultmäklare i Stockholm bra med pengar. I alla fall om man heter Emil Johansson och arbetar för ett konsultföretag som bjuder på goda villkor för sina anställda. Kul för Emil och resten av gänget på hans firma.


3) Läget


Emil och hans team av konsultmäklare sitter på en av de mest centralt belägna lokalerna i Stockholm. Det kunde man väl gett sig fan på. Inte nog med att det verkar vara ett stimulerande jobb som betalar bra. Självklart ska de också ha optimala lokaler.


Är jag avundsjuk? Nja, jag är ju pensionär.


Hej hej!


]]>
tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1601697 2020-10-07T17:04:27Z 2020-10-07T17:04:27Z Mitt jobb: Catering i Uppsala

Jag har alltid varit väldigt förtjust i mat. Under vissa perioder i livet har detta gjort sig påmint även på min byxstorlek. Jag brukar vanligtvis försöka balansera upp mitt stora matintresse med regelbunden motion. Under vissa perioder har den dagliga träningen dock blivit lidande av för mycket arbete. Då kan man säga att mitt intresse för mat helt enkelt har satt sig rakt på byxstorleken.


Nu för tiden sköter jag träningen samtidigt som mitt intresse för mat har tagit sig till nästa nivå. Idag arbetar jag nämligen med catering i Uppsala, ett jobb som jag stormtrivs inom. Faktum är att jag har svårt att förstå varför jag inte har valt att arbeta med detta förut. Varför har ingen sagt något om hur kul catering i Uppsala är tidigare?!


Så, vad är det då som gör mitt arbete så bra? Och vad är det som gör att catering i just Uppsala är så märkvärdigt?


På den senare frågan har jag ett enkelt svar: Studenter. Uppsala kryllar av studenter och studenter och studentfiranden kräver catering i olika former. Sedan jag började arbeta med catering i Uppsala för snart tre år sedan har jag nog levererat mat till säkert 60 events. Föreningar, nationer och allt vad det heter – Alla vill ha catering i Uppsala från de bästa, och vi är helt enkelt bäst.


Studenter tenderar att vara ordentligt uppfinningsrika när det gäller önskemålen på mat. Den ena vill sticka ut mer än den andra, och därför är beställningarna av väldigt varierande karaktär. Ett sätt att, som verksam inom catering i Uppsala, se på detta är förstås att tycka att det är lite krångligt. Så ser inte vi på det hela. Vi ser studenternas önskemål på diverse menyer som värdefulla utmaningar för oss som levererar catering i Uppsala. Vi tvingas helt enkelt ständigt lära oss nya rätter och sätta samman nya menyer. Många av dem överlever faktiskt till vårt ordinarie utbud.


En annan aspekt av mitt arbete inom catering i Uppsala som jag älskar är mina kollegor. Jobbet hade förstås inte varit i närheten av lika roligt om inte de hade funnits och förgyllt min vardag. Kanske är jag bara lyckligt lottad, eller så råkar de som sysslar med vår bransch vara gladare än de flesta andra. Vem vet?


Jag vet i alla fall att jag stormtrivs med att arbeta inom catering i Uppsala. Det är en bransch som jag känner att jag kommer att vara verksam inom under många år framöver.


]]>
tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1596875 2020-09-23T10:17:41Z 2020-09-23T10:17:41Z Minnen av en målare i Stockholm

Jag gick nyligen i pension efter 45 år som målare i Stockholm. Det känns som en otroligt lång tid för att syssla med ett och samma yrke. Men när jag kan se tillbaka genom backspegeln så ångrar jag absolut ingenting. Faktum är att det känns mer sorgligt än något annat. Att vara målare i Stockholm är trots allt en stor del av min identitet. För första gången i mitt liv har jag börjat ställa filosofiska frågor till mig själv om min egen existens. Vem är jag egentligen? Var hör jag hemma och varåt vill jag med resterande del av mitt liv? För att på riktigt göra upp med min nuvarande situation så tror jag att det är helt grundläggande att jag gör upp med mitt förflutna. Jag kommer inte längre att arbeta som målare i Stockholm. Ju förr jag accepterar detta faktum desto bättre.


Anledningen till att jag nu sitter och knåpar ihop denna text är att säga farväl till det gamla och välkomna det nya. Eftersom jag inte har någon aning om hur man på bästa sätt gör detta får jag skjuta från höften en smula.  Jag tänker nu skriva om mina bästa minnen som målare i Stockholm.


  1. 9-rummaren

Som målare i Stockholm får man ofta beställningar på arbeten i lägenheter. Jag minns en gång när jag och min vapendragare Edwin tog på oss ett projekt i Vasastan. En lägenhet med (håll i hatten nu) 9 rum. 9 rum plus kök! Det var det överlägset största jobb jag någonsin fått som målare i Stockholm. Det tog veckor, och det var alla möjliga hantverkare på plats. Det var ett glatt gäng, och flera av dem har jag fortfarande kontakt med


  1. Torpet

Detta är nog ett av de finaste minnen jag har av jobbet som målare i Stockholm. I början av 90-talet fick jag uppdraget att måla om huset för en äldre man en bit utanför stan. Mannen hade ett par månader tidigare förlorat hustrun som han hade varit gift med sedan 50 år. De hade alltid bott där ute och nu när hon var borta ville han förändra sin tillvaro så mycket som han kunde. Det var sorgligt och fint på samma gång. 


  1. Hundkojan

Mitt första minne som målare i Stockholm, långt innan det blev mitt yrke. När mamma och pappa var borta ville jag överraska dem genom att måla om vår bordercollies hundkoja. Jag var väl runt 12 år gammal. Problemet var bara att hunden gav sig in i kojan innan färgen hade hunnit torka. Så innan vi fick tag i någon som kunde klippa henne så hade vi en till stora delar ljusblå hund. Ingen succé, men jag är övertygad om att det ändå tände en gnista för att bli målare i Stockholm!



Tack och hej!


]]>
tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1589413 2020-09-01T10:13:43Z 2020-09-01T10:13:43Z Varför alla borde välja min tandläkare i Södertälje

Den här bloggen börjar komma upp i en hel del läsare. Det känns väldigt kul och jag önskar att jag kunde tacka varenda en av er personligen. Jag önskar att jag kunde ringa upp er och avsätta 10–15 minuter vardera för att förklara hur mycket jag uppskattar er uppskattning. Detta är förstås tid jag inte har, så ni får ta detta tack som ett bevis på min uppskattning helt enkelt. Deal with it. 


Som jag har förstått det så är det många av er som bor i samma stad som mig. Detta har blivit tydligt då jag, varje gång jag skriver om någon som sker i hemstaden, får mängder av meddelanden. För ett par veckor sedan skrev jag exempelvis om mitt besök hos tandläkaren i Södertälje. Min inkorg fullständigt bombades av meddelanden. Meddelanden från människor med tandvärk. Meddelanden från människor med oro för att få tandvärk. Meddelanden från människor som funderar över vilken tandläkare i Södertälje de ska välja. Och såklart meddelanden från människor som inte har något bättre för sig än att skriva meddelanden till mig. Förstå mig rätt nu – Jag älskar era meddelanden. Keep going!


Hur som helst. Eftersom inlägget fick ett sånt jävla genomslag så tänkte jag att jag skulle förklara mer i detalj. Min tandläkare i Södertälje är grymt duktig. Jag uppskattar hans jobb varje gång jag är där och jag rekommenderar alla att gå dit. Här kommer mina främsta argument för att just du borde välja samma tandläkare i Södertälje som jag.


  1. Han är prisvärd


Tro mig, jag har gått hos många olika tandläkare i Södertälje och i andra städer. Den gemensamma nämnaren för många har varit deras sätt att sätta överpriser. Många är experter på detta, men inte min tandläkare i Södertälje. Hatten av för det!


  1. Han är skicklig


Ja, det sitter mängder av diplom och utmärkelser på väggarna. Om man inte litar på sådant kan man egentligen bara googla. Han har varit verksam som tandläkare i Södertälje i massor av år och hjälpt mängder av människor i olika åldrar.


  1. Han är genuin


Detta uppskattar jag nästan mest. Han kommer ihåg namnet på de flesta patienter. Han bryr sig om att man ska ta hand om sina tänder, trots att han ju faktiskt tjänar pengar på att man inte gör det. Varje gång jag är på besök hos min tandläkare i Södertälje kommer han med en massa värdefulla tips. Det tas tacksamt emot.


Ställ era frågor så försöker jag besvara dem så gott jag kan!


]]>
tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1584818 2020-08-19T07:53:12Z 2020-08-19T07:53:12Z Vintermörker, vårglädje och markiser i Stockholm

För ett par år sedan hade jag en romans (säger man ens så längre?) med en amerikansk tjej. Hon ville flytta från staterna under ett år för att pröva livet i en europeisk huvudstad. Det slutade med att hon hamnade i Sveriges, och det är jag tacksam för. Hon flyttade, precis som jag gjorde, hit i slutet av sommaren. Vi sågs via en dejting-app och tillbringade mycket tid med varandra redan från början. Hon blev omedelbart förälskad i stan. Hon älskade allt med den, och det sa hon ofta och gärna. Hon sa ”Jag älskar barerna, restaurangerna, människorna. Jag älskar till och med markiserna i Stockholm”. Hennes väldigt osvenska entusiasm var uppiggande för en ursvensk som jag. Hon var kär i markiserna i Stockholm, mer amerikansk-romantiskt blir det väl inte?


Nåväl. Det dröjde inte länge förrän höstmörkret hälsade på. I början var hon bara glad åt det. Hon sa att det skulle bli mysigt med en mörk och kall skandinavisk vinter. Men det fick hon snart äta upp ordentligt. Markiserna i Stockholm rullades in för säsongen. Mörkret tog över och de få timmarna av sol som kom täcktes ofta av ett stort molntäcke. Sarah blev nedstämd och kunde inte riktigt förstå varför. Hon hade en teori om att det hade att göra med att hon inte fick se de fina markiserna i Stockholm längre. Det var mestadels på skämt men det kändes som att det fanns ett mått av allvar där bakom.


Månaderna gick och mörkret och kylan blev allt mer påtagliga. Hennes humör gick ner, stubinen blev kortare och hon kunde inte förstå vad som hände. ”It’s those markiser that used to be everywhere in Stockholm. Now they’re gone!” skrattade hon på svengelska trots att hon var deppig. Jag lovade henne att det snart skulle vända och att hon genast skulle må bättre. Inga D-vitaminer på burk i världen kunde hjälpa henne nu.


Det blev första mars och snön smälte bort. Jag tror för all del inte att det var därför men just när Stockholms första markiser trädde fram vände det. Hon blev glad igen. Sken upp som en sol. Ville ut på stan. Ut och se alla människor, pröva alla restauranger, titta på alla markiser i Stockholm. Ja, hon blev full av liv och det smittade av sig.


Är det värt att bo i Sverige och bli nedstämd över vintern när man vet hur kroppen reagerar på vår? En filosofisk fråga som det varken finns något rätt eller fel på. 


Vad tycker ni?


]]>
tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1574119 2020-07-16T16:38:48Z 2020-07-16T16:38:49Z Dagens uppfinning: Värmepump

Kära läsare.


Nu är det dags för mitt första inlägg på över tre månader. På grund av olika privata angelägenheter har jag varit tvungen att ta en paus. Men pausen är nu över, och jag är glad att vara tillbaka!


Förra gången ni hörde från mig så gav jag mig i kast att beskriva tekniken bakom dammsugaren, och hur den förändrat samhället i grunden. Den här gången ska jag ge mig på ett annat paradigmskifte inom industri och samhälle. Nämligen då värmepumparna tog sin in på marknaden. Nu kör vi.


Värmepumpar


Det finns lagrad solenergi lite överallt – I luften, vattnet, berggrunden och i marken. Med värmepumpar kan man utvinna värmen ur källan. Vissa pumpar kramar ur värmen som finns i luften runt om oss. Andra värmepumpar utvinner värme på 100–200 meters djup.


Även om olika värmepumpar fungerar på olika sätt så är principen densamma i alla lösningar. Värmen tas från ett ställe, komprimeras och leds till ett annat. Utvinningen av bergvärme är ett bra exempel för att illustrera hur processen går till. Man placerar en dubbelvikt slang ner i det borrade hålet. Genom slangen strömmar en vätska som är expert på en specifik sak: Att samla värme. När vätskan dragit åt sig värmen i djupet stiger den mot ytan igen. Raka vägen upp i värmepumpen där nästa del av värmeutvinnar-processen pågår. Värmen förångas, komprimeras och går tillslut ut i fastighetens elementsystem och du slipper frysa. Smart va?


Historia


Värmepumpar har blivit otroligt vanliga i folks hem under de senaste decennierna. Men faktum är att tekniken har varit påtänkt betydligt längre än så. Det handlar alltså om att ta värme från en yta och flytta till en annan. Det kan användas både för att kyla ner (som med ett kylskåp) och värma upp (som med en värmepump till hemmet). Första gången som tekniken användes för att kyla ner ska ha varit redan 1834. Det skulle sedan dröja över 110 år innan Sverige fick se sin första riktiga värmepump. 


När oljepriset steg under 1970-talet ökade människors intresse för att hitta alternativa värmetekniker. Samtidigt växte miljörörelsen och medvetenheten kring klimatfrågor, vilket pushade forskningen ytterligare. Kommande årtionden ökade förekomsten av värmepumpar i Sverige exponentiellt. I mitten av 2010-talet hade 400 000 värmepumpar installerats i svenska fastigheter. Om takten fortsätter öka på samma sätt som den gjort hittills når vi säkerligen en halv miljon inom inte alltför lång tid.


]]>
tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1567062 2020-06-30T13:47:29Z 2020-06-30T13:47:29Z Fönsterputsning på Stora fixar-dagen

I helgen ställdes jag för en uppgift som jag inte har utfört sedan jag var 10 år gammal. I vårt hushåll har vi tydliga ansvarsområden, jag och min fru. Jag sköter matlagning, jag dukar av bordet efter middag och jag sköter tvätten. Hon sköter allt vad gäller städning. Både undanplockande av barnens leksaker, smutskläder, damm, kladd och allt annat skräp vi har liggandes. I hennes uppdrag finns också fönsterputsning, och det är vad detta inlägg kommer handla om.


I lördags var tanken att vi skulle köra Stora fixar-dagen hemma. Något vi gör en gång i månaden. Jag skulle fixa matlådor för kommande 2 veckor och hon skulle städa hela huset, inklusive fönsterputsning. Jag vaknade av att min fru gav ifrån sig ett jämrande ljud. Hon hade 39 graders feber, och fönsterputsningen och resten av städningen skulle passas över till mig. Så, jag lämnade bort barnen till farmor och gjorde mig redo för en lång dag av fixande.


Jag avslutade med just fönsterputsningen, vilket som sagt var 22 år sedan jag gjorde sist. Det slog mig vilken otrolig skillnad det var den här gången. Jag ska nu försöka redogöra för varför.


När jag var liten innebar fönsterputsning:


  1. Gemenskap

Jag minns att jag och mina två äldre kusiner alltid fick sköta fönsterputsningen i vår gemensamma stuga. Det var ett himla roligt projekt för ett gäng ungar att ansvara för. Man kände sig vuxnare än man i själva verket var. Man fick beröm från föräldrarna. De sa alltid att de ”inte hade kunnat göra det bättre själv!” och att de riskerar att gå in i glasrutorna nu när de knappt märks.


Fönsterputsning som 32-åring innebar ingen som helst gemenskap. Faktum är att jag bara kände mig ensam och uttråkad. Dessutom frös jag när jag skötte fönsterputsningen eftersom det var iskallt ute. Ingen succé!


  1. Belöning

Som barn fick vi alltid någon form av belöning för arbetet med fönsterputsningen. Vissa gånger var det pengar, och det kändes förstås väldigt vuxet. Att få betalt för arbete, precis som om det var på riktigt. Och det var det ju, i någon mening! Andra gånger handlade det om godis, och det är ju inte heller fy skam för en 10-åring.


Belöningen uteblev helt och hållet när jag utförde fönsterputsning i lördags. Jag fick då och då i uppdrag att hämta vatten och värktabletter åt min fru som låg i sovrummet och huttrade.


Jaja, nu är det i alla fall gjort. Det känns bra att få återgå till mina vanliga Stora fixar-dagen-sysslor nästa månad.


]]>
tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1565569 2020-06-27T12:02:25Z 2020-11-17T14:19:29Z Värmepump i Stockholm – För pengar, planet och smidighet

Det händer grejer på energimarknaden i Sveriges huvudstad. Inte nog med att allt fler hus väljer att installera solceller på taken. Kurvan för människor som skaffar värmepumpar i Stockholm pekar fortsatt uppåt. Det är en mycket bra utveckling, om ni frågar mig. Den här typen av uppvärmningsmetoder har inte bara visat sig vara extremt kostnadseffektivt. Värmepumpar i Stockholm har dessutom en mycket positiv effekt på miljön. Och detta är kanske viktigast av allt. I en tid då klimathotet är mer påtagligt än någonsin. Då isar smälter och människor tvingas fly från torka. Då är alla åtgärder för reducerat miljöpåverkan ett steg i rätt riktning, tycker jag!


Men jag har inte alltid varit positivt inställd till dessa nya sätt att värma upp huset. Det tog många konservativa år innan min bättre hälft lyckades övertala mig till att vi skulle införskaffa värmepump till huset i Stockholm. Jag vet egentligen inte varför jag lät det dröja så länge, såhär i efterhand. Kanske tyckte jag att det var mysigt att få elda i panna med pappa när jag var liten. Men det är en svag ursäkt för att inte skaffa värmepump i Stockholm när den är så mycket bättre på alla sätt.


Nu har vi haft värmepump i både vår kåk i Stockholm och i vårt sommarställe utanför stan i drygt 5 år. Jag ser nu följande fördelar


  1. Det sparar oss mängder av pengar varje år. Huset är relativt dåligt tätat och dessutom väldigt stort. Det har kostat oss mycket pengar genom åren, och vissa gånger har vi till och med funderat på om vi har råd att bo kvar. Genom att installera värmepump i Stockholm har vi nu dragit ner årskostnaden rejält.

  2. Det är det överlägset mest miljövänliga sättet att värme upp huset på. Jag vägrar låta planeten haverera till mina barnbarns förtret. Allt jag kan göra för att minska min och min familjs klimatpåverkan gör jag. Värmepump i Stockholm är en sådan åtgärd!


  1. Det är så otroligt smidigt. Jag minns hur det var när jag var liten. Vi var tvungna att hugga ved ständigt och jämt. Trots att vi bodde litet kändes det som att halva huset bestod av ved. Ved, ved och ved – Överallt. Med vår värmepump i Stockholm finns inget sådant. Vi sitter i soffan, njuter av värmen och behöver inte göra ett jota.



Funderar du på att följa vårt exempel? Skriv till mig så ska jag tipsa om den bästa leverantören av värmepumpar i Stockholm!


]]>
tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1564123 2020-06-24T13:17:45Z 2020-06-24T13:17:45Z Nästa projekt: Fönsterbyte i Stockholm

Vi flyttade in i vår villa för snart 10 år sedan. Redan från första början var det uppenbart att kåken skulle behöva rustas upp förr eller senare. Pannan fungerade dåligt, och den bytte vi ut redan efter ett år. Då installerade vi bergvärme, vilket såklart kostade en hel del. Det gamla paret som bodde i huset innan använde förmodligen aldrig sin altan. Det var nämligen förenat med livsfara att ens stiga ut på den. Ny altan lades till på checklistan, och byggdes. Utöver detta målade vi om, dränerade runt huset och renoverade kök och badrum. Under alla år av fix och trix visste jag att vi förr eller senare skulle behöva anlita någon som sysslade med fönsterbyte i Stockholm


Och nu är stunden här. I en svag stund föreslog jag till min fru att vi själva skulle göra jobbet. Svaret löd ”Vi köpte väl inte Stockholms finaste hus för att utföra fönsterbyte på det själva? Vad vet en IT-konsult och en geografi-lärare om fönsterbyten i Stockholm? Det skulle bli pannkaka av alltihop”. Argumentet fungerade på mig, och hon hade förstås rätt som vanligt. Hur skulle vi kunna göra ett sådant jobb? Hur mycket skulle vi riskera om vi utförde fönsterbyte i Stockholm själva? Det var uteslutet, trots att jag kunde höra plånboken gråta.


Vi tog till Google som hjälp. Sökte efter de bästa fönsterbytarna i Stockholm och kontaktade ett av företagen som låg högst upp. Till skillnad från många andra av de projekt vi utfört på huset det senaste decenniet gick allting väldigt smidigt. Efter att vi hade fyllt i kontaktformuläret och förklarat läget lite kort skulle vi bli uppringda. Det dröjde 40 minuter innan en kille från firman ringde. Efter ett samtal som pågick i 3 minuter bestämde vi tid för ett kostnadsfritt hembesök. Han frågade när det passade, jag svarade ”så snart som möjligt”, och redan på förmiddagen nästa dag knackade det på dörren. Mannen som kom på besök inspekterade nuvarande fönster och frågade om förutsättningarna i huset. Han förklarade att man behöver en del information innan man utför fönsterbyte i Stockholm. Hur tätt huset är, hur hög bullernivån är och vilken typ av fönster som passar bäst rent estetiskt.


Det dröjde ungefär 3 timmar efter besöket innan vi fick återkoppling via mail. I mailet fanns en offert där allt om vad fönsterbytet i Stockholm skulle innebära och kosta framgick. Faktum är att det skulle bli betydligt billigare än vad jag först kunde tro. Jag hörde min plånbok sucka lättande över det förhållandevis låga priset på fönsterbytet i Stockholm.


Nu är fönstren på plats, och vi är supernöjda!



]]>
tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1550510 2020-05-27T14:01:50Z 2020-05-27T14:01:50Z Minnespalats och naprapat i Södertälje

Är det någon av er läsare som har testat på det där med minnespalats någon gång? Jag var nämligen på en kurs på Södertörns Högskola nyligen, och då fick jag lära mig om det. Väldigt speciellt sätt att använda hjärnan på. Det kändes nästan som att man skulle använda en del av hjärnan som man aldrig någonsin använt förr. Superhäftigt.


För er som inte har koll på vad det handlar om så avslöjar namnet en hel del. Man ska försöka minnas någonting som kan vara svårt att minnas genom att skapa en plats i huvudet. Det behöver förstås inte vara ett palats utan kan handla om vad som helst. För min del lade jag på minnet vägen ner till min naprapat i Södertälje. Allt som händer längs vägen ges en särskild del av historien eller talet eller vad man nu försöker minnas. På väg till min naprapat i Södertälje börjar jag förstås med att gå ner genom trapphuset. Om mitt imaginära tal börjar med att jag pratar om jultomten så kan jag då tänka mig ett trapphus fullt av tomtar. När jag sedan, med raska steg mot naprapaten i Södertälje, kommer ner till vägen måste jag korsa gatan vid övergångsstället. Den här delen av talet kanske handlar om ormar. Då föreställer jag mig att sträcken i gatan har formen av ormar som jag måste hoppa över för att inte bli biten.


Vidare mot naprapaten i Södertälje går jag förbi ett väldigt stort och förmodligen gammalt träd. Här kommer jag att tala om min farfar. Då har det någorlunda passande trädet min farfars ansikte. Visst låter det lite vulgärt? Det är meningen! För att vi ska kunna komma ihåg så måste det vara något som sticker ut. Det räcker kanske inte med att min farfar, i mitt huvud, står vid trädet för att jag ska minnas det. Men att han ÄR trädet – ja, då är det annorlunda. Naprapaten i Södertälje kommer närmare och några till steg fortgår längs vägen. Pizzerian strax innan naprapaten i Södertälje har förvandlats till en amerikansk diner, eftersom jag då ska tala om min resa i USA. Ja, ni förstår såklart.


Kanske undrar ni vad det är för tal som handlar om jultomten, ormar, min farfar och min resa i USA. Jag avslöjar kanske svaret nästa vecka! Nu ska jag cykla iväg till min naprapat i Södertälje. Inte i huvudet, utan på riktigt.


Hej så länge!


]]>
tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1535386 2020-04-25T12:51:38Z 2020-04-25T12:51:39Z Bergvärme Stockholm, baby

Jag gick precis på en promenad i bostadsområdet på andra sidan vattnet från där jag bor. Det är ett härligt litet stråk som jag ofta tar när jag känner för att röra på mig en smula. Jag skulle just runda hörnet borta vid Coop när jag fick syn på en liten skylt som satt på gräsmattan i en av trädgårdarna. Jag hade inga glasögon med mig så jag tog mig så pass nära att jag kunde urskilja bokstäverna. ”Bergvärme i Stockholm – Snart i detta hus” sa den röda lilla skylten.


  • ”Hejhej!” sa någon plötsligt inifrån tomten.


Förmodligen såg det besynnerligt ut att en gammal tant stod lutad över busken och kisade med ögonen. Jag svarade att jag bara var nyfiken på skylten. Mannen kom fram och hälsade och berättade om projektet. ”Ja vi har värmt lantstället med sånt där i flera år, men det är först nu vi har fått Bergvärme även i Stockholm. Det är bra grejer! Och det verkar som att hela grannskapet ska få det. Titta bara” sa han och nickade mot huset tvärs över gatan. Jag såg en likadan liten röd skylt även på den trädgården. Och även om jag inte såg bokstäverna så förstod jag såklart att den också berättade om bergvärme i Stockholm.


  • ”Var bor du själv någonstans?” frågade mannen


Jag berättade att jag och min man bodde på andra sidan vattnet och att vi minsann fortfarande fick värma huset med el. Mannen tittade undrande på mig ett ögonblick och sa sedan ”Undrar om inte jag har hört att även den delen av Stockholm ska få bergvärme. Vem sjutton var det som sa det tro”. Jag förklarade att det var osannolikt eftersom min man sitter som ordförande i bostadsområdesföreningen, som för övrigt är stadens äldsta. Jag tror att ordförande för Stockholms äldsta områdesförening skulle veta om det planerades bergvärme.


Jag tog min vanliga runda och var strax tillbaka hemma. Men något var annorlunda. Det satt nämligen en liten röd skylt på gräsmattan. Jag behövde inte gå och hämta glasögonen för att se vad det stod. När jag närmade mig trappan kom min man ut med armarna sträckta i skyn och utbrast högt: ”Bergvärme Stockholm, baby! Äntligen!”


]]>
tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1533138 2020-04-19T14:21:54Z 2020-04-19T14:21:54Z Sömnbrist och stopp i avloppet

Om jag skulle säga att det finns någonting som karaktäriserar mitt liv så är det följande: Allting dåligt som sker mig inträffar alltid vid exakt fel tillfälle. Jag har exempelvis fått punktering två gånger i livet. Båda gångerna var jag mitt ute i ingenstans utan fälgkors och med flera mil till närmaste verkstad. När jag bröt foten under en fotbollsmatch spelade vi självklart så långt ifrån samhället man kunde komma. Jag tvingades åka med bruten fot i pappas gamla Saab på grusvägar i skogen. Det gjorde ont. Nyligen inträffade en liknande sak som ligger helt i linje med min personlighet. Jag fick nämligen stopp i avloppet hemma. Och inte nog med att jag fick stopp i avloppet. Jag fick det dessutom under en tid på dygnet då ingen vettig människa arbetar. Kl 1 på natten!


Jag kunde inte sova på grund av snurrande jobbtankar. Efter att ha insett att det nog skulle bli en närmast sömnlös natt för mig gick jag upp och sysselsatte mig. Jag började diska, så rastlös var jag. Stoppet i avloppet kom ungefär 4 minuter efter att jag hade börjat projektet. Precis som alltid när man får stopp i avloppet. Jag kavlade upp ärmen och körde ner handen för att få bort vad som nu kunde ha hamnat i slasken. Inget hände, stoppet i avloppet var kvar. Jag avlägsnade locket och började pilla med fingrarna nere i slasken. Det var tomt, men ändå stopp i avloppet. Märkligt. Jag tog fram sugproppen och började arbeta febrilt. Inget hände, stoppet var kvar. Paniken började komma.


”Varför fick du panik? Det är väl bara att strunta i att diska till dagen efter?” tänker ni. Men då känner ni inte till nästa problematik. Inte nog med att det hade blivit stopp i avloppet. Kranen hade dessutom gått sönder, vilket gjorde att det ständigt rann lite vatten ur den. Om en stund skulle vattnet vara uppe vid kanten, och fortsätta ner på golvet, ut i resten av huset. Stoppet i avloppet var tvunget att ordnas omedelbart.


Jag tog till Google, denna trygga gamla vän. ”Stopp i avloppet, hjälp” sökte jag på. Det gav mig bara husmorstips som jag redan kände till. ”Stopp i avloppet jour” blev nästa sökning och resultatet lugnade mig. Det visade sig finnas ett företag som utförde tjänster när som helst på dygnet då människor fått stopp i avloppet.


45 minuter senare var en ung kvinna på plats som fixade stoppet i avloppet åt mig. Vilken hjälte! Så, nu vet ni vad man kan göra när man får stopp i avloppet på obekväma tider.


Tack och hej!


]]>
tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1528709 2020-04-08T16:35:46Z 2020-04-08T16:35:47Z Tätskikt – Fuktens värsta fiende

Om det finns någonting som jag lärt mig av mina snart 30 år inom svensk byggindustri så är det följande: Sverige är ett regnigt land. Ja, jag vet vad ni tänker. ”Tänk på sommaren 2018, den var inte särskilt regnig”. Nej, men den sommaren utgjorde också undantaget som bekräftar regeln. Det regnar i regel väldigt mycket i Sverige, och ju mer det regnar desto svårare är det att förvara sig mot byggens allra värsta fiende: Fukten.


Jag är av den bestämda uppfattningen att man i stort sett aldrig kan använda för mycket tätskikt på byggen i det här landet. Funderar du på om du har tätat tillräckligt? Täta då lite till för säkerhets skull. Tätskikt är en absolut nödvändighet i alla våtutrymmen, och badrum måste tätas särskilt ordentligt för att inte olyckan ska vara framme. Olycka orsakad av fukt och vattenskador kan vara oerhört kostsamt och förödande. Har man ett hus är det också viktigt att ha tätskikt runt alla husets väggar så att inte fukten från marken tränger in i husgrunden. Tro mig, dränering är bland det tråkigaste byggarbeten som man kan utföra. Genom bra tätning kan du undvika det så länge som det bara går.


Många tror att det bara är byggnader och badrum som behöver tätas. Men faktum är att de utgör en relativt liten del av den totala marknaden för tätskikt i Sverige. Tänk efter – Vad utsätts för mest trygg från regn, snö och is varje år? Vilka ytor kan aldrig få ett skydd över mot vattnet? Jag talar förstås om våra vägar, broar och torg, som alltid utsätts för nederbörd så fort det faller ifrån himlen. Den hårda påfrestningen gör att man måste arbeta ordentligt med tätskikt då man lägger väg. Membranisolering är ett kostsamt men väldigt effektivt sätt att motverka fukt i vägar.


Andra ytor som måste tätas är innergårdar och tack, vilka också tvingas utsättas för regn och rusk året om. Med dålig tätning riskerar taket att läcka in, eller marken på innergården förstöras till följd av fuktskador.


Om du är på jakt efter ett företag som är erfarna och kunniga inom den här typen av arbeten. Tänk på att ta del av flera olika offerter innan du väljer leverantör. Priserna kan variera väldigt, men likaså kvaliteten på arbetet. Använd Google och se till att säkerställa att företaget du väljer att arbeta med har goda recensioner från tidigare kunder.



Jag återkommer med tips om gjutasfalt inom kort!

Hej så länge!


]]>
tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1526842 2020-04-03T14:41:12Z 2020-04-03T14:41:12Z Julbord mot ensamhet

Jag har varit lyckligt lottad under hela mitt liv. Jag har fått vara en del av en familj som har brytt sig om mig, där man har fått vara sig själv. Vi har alltid haft rikligt med mat på bordet, och jag och mina syskon har haft varsitt rum under hela uppväxten. Mina barn- och ungdomsår bodde jag i ett område där bara medlemmar av den övre medelklassen fanns. Jag trodde att alla människor hade det på samma sätt. Att alla hade stora, fina julbord, nya märkeskläder kläder och kunde åka på resor utanför Europa varje vinter. Som vuxen förstår jag att så inte är fallet. Många människor i Sverige lever i fattigdom och ensamhet. Och aldrig blir det så tydligt som under juletid.


Hundratusentals svenskar firar jul själva, ensamma i sin lägenhet. Utan paket och utan julbord. Jag bestämde mig för ett par år sedan att göra någonting åt saken. Min dåvarande flickvän och jag bestämde oss för att inte fira jul och äta julbord med våra familjer på julafton. Istället hyrde vi en lokal på Södermalm dit vi bjöd in ensamma människor som inte hade någon annan att vända sig till. På julmenyn fanns sill, sylta, köttbullar, prinskorv, potatis, brunkål, julgodis, julmust – Ja, allt som hör högtiden till. Det blev en mycket lyckad tillställning med 55 besökare. Under de kommande veckorna fick vi flera mail från de medverkande som tackade så mycket för vårt engagemang. Det har nu gått 4 år sedan vi anordnade vårt första julbord. När förhållandet mellan mig och min flickvän tog slut bar jag vidare traditionen år efter år. Så även denna gång!


För er som kommer ifrån liknande förhållanden som jag. Ni som har mer än tillräckligt med slantar i plånboken och som känner för att göra gott med de resurser ni har. Jag kan inte nog poängtera hur mycket glädje som kommer av att anordna en sån här tillställning. Stockholm kryllar av ensamma människor, och en stackars lokal gör kanske inte så stor skillnad i det stora hela. Men om vi är fler som engagerar oss. Fler som vill bjuda upp till julbord för att, bara för en dag, sudda ut ensamheten i staden och landet. Då har vi nått långt.


Kom in i värmen.


]]>
tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1525415 2020-03-30T14:58:28Z 2020-03-30T14:58:28Z Att arbeta som konsult – del 1

Det hände en väldig massa saker med mig och mitt liv när jag började arbeta som konsult förra året. Vissa saker var direkt kopplade till arbetet. Det vill säga att jag faktiskt valde att säga upp mig från en ”trygg” anställning och ta något helt annat. Andra saker påverkade livspusslet, kan man säga. Det händer saker genom att man byter ut en vardag mot en annan. Och detta tror jag är otroligt värdefullt för de flesta människor att gå igenom. Det var det i alla fall för mig.


Jag tänkte nu gå igenom vilka delar av mitt liv som har förändrats till det bättre sedan jag började arbeta som konsult.


Motion

Ja, få kanske anade att arbeta som konsult skulle göra att man motionerade mer. Men så har det faktiskt blivit för mig. Detta har egentligen inte supermycket att göra med att jag arbetar som konsult. Snarare har det att göra med att vägen till jobbet har blivit längre. Jag lovade mig själv i början på förra året att jag skulle promenera till jobbet mer. När jag sedan bytte jobb var jag såklart tvungen att bibehålla inställningen. När det blev nytt år var det bara att fortsätta. Motionen har gjort underverk. Inte bara för min vikt utan också för mitt mående.


Arbetsglädje

Sedan jag började arbeta som konsult har jag känt ett växande egenansvar över mitt arbete. Detta ansvar har jag inte känt på samma sätt förut. Jag märker att det stärker mig och ger mig en stor portion glädje över mitt arbete. Jag brinner för att gå till jobbet nu när jag arbetar som konsult. Eftersom jag, på något sätt, är ”min egen lyckas smed” i större utsträckning än förut. Det känns väldigt bra!


Utvecklingsmöjligheter

För de av mina gamla arbetskamrater som läser detta så vill jag poängtera att jag tyckte om arbetsplatsen mycket tack vare er. Ni var grymma! Men utvecklingsmöjligheterna var ringa, det är jag säker på att ni håller med om. När jag började arbeta som konsult blev det helt annorlunda. Jag kände att jag, samtidigt som jag levde i nuet, också kunde se in i framtiden. Dörrar öppnades och kontakter knöts på ett sätt jag inte upplevt förut när jag började arbeta som konsult.


Jag hinner inte skriva ner fler fördelar nu, men återkommer med fler nästa vecka. Hoppas att ni tycker att detta gav någonting! Kram kram


]]>
tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1522941 2020-03-23T17:13:11Z 2020-03-23T17:13:11Z Bluetooth-hörlurarna är här för att stanna

Blogginlägg som handlar om teknik verkar falla de flesta här inne i smaken. Detta passar nästan skrämmande bra eftersom mitt teknikintresse, liksom ert, är på topp. Förra veckan spenderade jag säkert 4 timmar på att läsa recensioner om de bästa TV-apparaterna. Jag tog informationen och skapade ett inlägg om vilka som verkade bäst och vad som utgjorde de bästa funktionerna. Den här veckan tänkte jag ägna den här megafonen till blogg åt att skriva om Bluetooth-hörlurar.


Svenskarna är ett lyssnande folk. Om de inte lyssnar på musik så är det podcasts eller radio som gäller. För att inte tala om hur mycket ljudböcker som vi lyssnar på i Sverige idag. Vissa väljer fortsatt att lyssna från en extern ljudkälla såsom en stereo eller dock-station. De allra flesta väljer dock lurar och alltfler vänder sig till Bluetooth-hörlurar. Det är knappast ett mysterium varför utvecklingen ser ut som den gör.


Hur många fördelar med Bluetooth-hörlurar kan man komma på, på rak arm? Jag testar.


Ingen sladd att irritera sig på

Ja, detta måste väl ändå vara ett av de starkaste argumenten för Bluetooth-hörlurar. Kommer ni ihåg hur mycket man hatade hur sladden trasslade in sig i allting? Den vrede man kände då den hade tvinnat sig och man var tvungen att låta den snurra upp sig. För att inte tala om när sladden guppade upp i ansiktet när man sprang. Detta slipper vi om vi bara vill!


Brusreducering

Detta finns förstås även för lurar med sladd men särskilt imponerande är funktionen på de Bluetooth-hörlurar jag läst om och testat. Relativt ny teknik kan nu göra att man slipper höra pladdret från personen som sitter bredvid på bussen. Genom en mikrofon som tar upp och filtrerar bort ljudet från omgivningen slipper vi höra det gråtande barnet eller den skällande hunden. Observera att det sista bara är bra om det inte är din hund eller ditt barn!


Laddningstid

Det främsta argumentet mot Bluetooth-hörlurar var länge den relativt dåliga batteritiden. En löprunda med trådlösa kunde sällan vara särskilt lång. Idag ser det helt annorlunda ut. Bluetooth-hörlurar idag har betydligt längre batteritid och därför bör man inte längre se detta som ett hinder. En tumregel kan vara att ladda lurarna varje natt alternativt varannan beroende på hur länge de specifika lurarna håller.


Kände ni att ni fick lite kött på benen inför ert eventuella köp? Jag tar gärna emot feedback i kommentarsfältet.


]]>
tag:woz.posthaven.com,2013:Post/1519073 2020-03-12T12:28:56Z 2020-03-12T12:28:57Z test

test med di.se

]]>