Smaken är som baken. Detta uttryck passar in i många sammanhang och har sedan länge varit fristående matlagningskonsten. Den är som baken, smaken alltså, även när det kommer till andra saker. Jobb är ett bra exempel. Eftersom jag har varit i arbetsförmedlarbranschen under snart 20 års tid vet jag att detta stämmer. Under mitt senaste decennium i branschen har jag varit verksam inom konsultuppdrag. Jag har alltså förmedlat konsultuppdrag till människor, ska sägas. Idag tänkte jag berätta lite om det, och först lite bakgrund:

Jag fick nys om ett ledigt jobb på en konsultfirma jag länge sneglat på. En bekant till mig hade arbetat där, som konsultchef med diverse konsultuppdrag, under en tid. Hon talade väldigt gott om arbetsplatsen och för varje gång jag hörde om den blev jag mer sugen. Jag ville röra mig vidare. Jag ville in i konsultuppdragens värld, där jag aldrig varit förr. Det tog ett tag för mig att få tummen ur. Min dåvarande tjänst var bra och jag trivdes. När suget blev för stort klev jag ut i det okända och sökte. Jag fick jobbet och snart arbetade jag med konsultuppdrag sida vid sida med min vän.

Det var en kanonbra organisation och jag lärde mig genast massor. Vi arbetade i mängder av olika branscher och med människor på olika platser i livet. Det kunde vara unga människor som sökte sina första jobb. Det kunde även vara äldre personer som letade efter konsultuppdrag efter att ha blivit varslade. En uppgift som är svårare ju äldre man blir, ska tilläggas.

Det var en fin omväxling. Det fanns mycket att göra och ingen dag var egentligen den andre lik. När jag började jobba med konsultuppdrag visste jag inte riktigt vad jag skulle tycka om att vara en slags mellanhand. Det skulle visa sig att jag älskade det. Det passade mig jättebra att vara i mitten, där konsulter och kunder möttes, och skapa passande konsultuppdrag.

Jag började med att nämna att smaken skiljer sig när det gäller jobb. Detta gäller inte bara val av yrke eller den kompetens man kan bidra med. Det gäller även anställningsformen. När jag började jobba med konsultuppdrag tänkte jag att detta nog bara var en form för vissa. De allra flesta gillade nog traditionella anställningar bättre, tänkte jag. Det visade sig inte alls stämma. Personer med olika kompetenser och vitt skilda personligheter fastnade för konsultjobben.

Jag tänker skriva mer om detta nästa gång eftersom jag tycker att det är viktiga grejer. På återhörande snart igen!

Kom ihåg att det finns många flyttfirmor. Eller ja, det behöver ni väl egentligen bara komma ihåg om ni ska boka flyttfirmor förstås. Annars är det möjligen information som kan kännas lite överflödig. En väldigt märklig början på ett inlägg men jag lovar att det kommer att klarna snart.

Så, nyligen berättade jag att jag hade blivit tvungen att boka flyttfirmor för ett antal flyttar. Detta är ett området i vilket jag tidigare varit helt obevandrad. Jag har aldrig reflekterat över flyttfirmor eller vad som utgör en bra respektive mindre bra firma. Jag är för sjutton IT-konsult. Varför skulle jag reflektera över sådana saker? Jag har tillräckligt på mitt bord.

Hur som helst så blev det så. Det började med att jag fick ansvaret för min privata flytt. Detta är förstås svårare att snacka bort. Nog för att min bättre hälft brukar sköta allt sådant. Med sådant menar jag allt praktiskt kring vårt boende. Vare sig det handlar om flyttfirmor, elektriker, någon som lagar tvättmaskinen eller bygget av veranda. Ni förstår säkert: Allt som har med den praktiska utformningen av vårt hus att göra. Jag brukar komma undan med att laga maten och det räcker gott och väl för mig.

Den första av många flyttfirmor var den jag fastnade för. Det verkade vara ett seriöst företag med en bra hemsida och tydliga tjänster. Tydligen hade de varit verksamma i en väldig massa år. De hade ett stort team och de utförde en lång rad tjänster. Jag tänkte att flyttfirmor med den erfarenheten och flytt-arsenalen borde kunna litas på. Och mycket riktigt. Vi blev väldigt nöjda med resultatet. Flytten gick nästan skrämmande smidigt och vi lovade oss själva att aldrig flytta utan flyttfirmor igen.

Faktum är att jag var så himla nöjd med firman att den anlitades snart igen. Ja, inte för en privat flytt denna gång (tack och lov), utan för en arbetsrelaterad flytt. Vi hade blivit tvungna att byta lokaler på grund av expansion. En rolig anledning att uppgradera lokaler förstås, men inte lika roligt med själva flytten. Eller snarare: Det hade inte varit så roligt om jag inte kommit i kontakt med en av stans bästa flyttfirmor. Såklart kontaktade jag samma gäng igen. Såklart sa de att de kunde ta på sig uppdraget även om det skedde med relativt kort varsel.

Tror ni att de gjorde ett bra jobb även denna gång? Såklart!

Jag hade aldrig någonsin haft kontakt med ett byggföretag i Stockholm förut. Ja, fram till förra året alltså. Sedan ändrades allt ganska radikalt, kan man säga. Jag hade nämligen kontakt med ett och samma byggföretag i Stockholm vid inte mindre än 3 gånger. Det är ganska mycket, särskilt för en som varit hantverkarfri i hela sitt liv. Jag ska nu berätta lite om hur det kom att bli såhär.

Först och främst. Jag och min familj köpte vårt hur i Spånga för snart 10 år sedan. Yngsta barnet flyttade ut redan efter ett par år så det har mestadels varit vi senaste decenniet. Det är klart att det känns lite tomt men det är också ganska skönt att vara själva. Får man ens säga så? Jag tar mig friheten. Vi visste redan när vi flyttade in att det eventuellt skulle behöva göras en del på huset. Vi hade inställningen att ”det tar vi sen” och den behöll vi i många år. Köket fungerade trots att det behövde renoveras. Detsamma gällde för badrummet och altan klarade vi oss utan. Tillslut fick vi dock nog, och då fick vi nog rejält. VI kontaktade det byggföretag i Stockholm som verkade mest erfaret. Med kort varsel kom en byggledare hem till oss på kaffe och förklarade vad de kunde göra, och när.

Köket

Det första uppdrag som vårt nya byggföretag skulle ordna på vårt hus i Stockholm var köksrenovering. Nog för att flera delar av huset var ganska illa däran men detta var något särskilt. Redan efter ett par veckor kunde arbetet dra igång, och teamet från byggföretaget i Stockholm gjorde ett fenomenalt jobb. Effektivt och med bra resultat!

Golven

Vi var båda överens om att vi någon gång ville totalrenovera golven i huset. Nu skulle det bli verklighet då vi mött vårt nya byggföretag i Stockholm. De rev upp det gamla och ringde in det nya, kan man väl säga. Vi är oerhört nöjda med hur resultatet blev.

Badrummen

Vi tog två badrumsflugor i en smäll. Båda var nämligen i stort behov av renovering, och så hade det egentligen varit i många år. Faktum är att det hade blivit lite av en elefant i rummet. Då vi redan var igång med vårt byggföretag i Stockholm var steget inte långt till att få till även denna renovering. Även här var vi mycket nöjda och för första gången på länge är det faktiskt en trevlig upplevelse att duscha. Det ni!

Dessa projekt, utförda av vårt byggföretag i Stockholm, utfördes alltså inom loppet av ett år. Nu när nästa år börjat väntar nästa. Det handlar om byggnation av en helt ny altan.

Jag återkommer om hur detta fortskrider, vare sig ni vill eller inte!

Jag tror att mina föräldrar kunde ana att jag skulle bli annorlunda redan från början. Detta har jag förstått utifrån mammas och pappas berättelser om hur jag var som barn. Jag var aldrig intresserad av samma saker som mina 4 äldre syskon var. Jag ville gärna göra andra saker. Ibland kändes det tydligen som att jag valde motsatsen till vad alla andra ville. De gillade bilar, och jag gillade att måla. De gillade fotboll, och jag gillade typ.. Simhopp?

Nåväl, det var inte det jag skulle prata om. Jag ska prata om att jag är den enda i min familj som inte har erfarenhet av stamspolning. Det kanske inte är superintressant i sig. Stamspolning är väl vad det är. Det behöver man väl inte ha någon åsikt om. Det finns, det är bra att det finns, men de flesta av oss tänker sällan på det. Så tänker jag. Vad tror ni?

Som sagt, i min familj sysslar man med stamspolning. Det var något som min farfar gjorde under 70- och 80-talen. Några av er tänker säkert ”fanns det stamspolning så tidigt?”. Fråga inte mig, jag kan ingenting om saken. Farfar var i alla fall duktig på stamspolning. En av de bästa i stan, brukar han själv säga. När han slutade vara bäst i stan på stamspolning tog min far över. Farsan tog över företaget och gjorde det med bravur. Farmor sa alltid att det sved i ögonen på farfar, även om han såklart var stolt att föra traditionen vidare. När farsan tog över kunde de anställa ny personal för första gången på länge. Det var allt fler fastighetsägare i stan som hörde av sig till företaget för hjälp med stamspolning. Farfar skyllde på att ”det går upp och ner i perioder”. Saken var bara den att företaget, under pappas ledning, steg ordentligt i värde. Kul för honom!

Pappa började runda av stamspolningen för snart 4 år sedan. Det gick smidigt, detta eftersom min brorsa tog över verksamheten. Han är skicklig. Inte bara på stamspolning utan på företagande överlag. En handlingskraftig man i vad han än tar sig för. Även här skiljer sig hans och min inställning till livet och arbete avsevärt.

I organisationen jobbar nu alltså (och håll nu i hattarna): 5 personer ur min familj med stamspolning. Det är mina två bröder och min syster. Det är min yngsta brorsas flickvän och det är min äldsta brorsas ganska stökiga grabb.

Tror ni att jag faller för grupptrycket och sadlar om till stamspolning jag med? Vad är oddsen?

Det värsta med att åka på semester är att vi har hund. Det hela är lite komplicerat. Detta eftersom det faktum att vi har en hund också är det bästa med att åka på semester. Vi har ett hus på Öland som vi alltid spenderar somrarna i. Harmonin vet inga gränser och vår jycke älskar det – fullkomligt älskar det. Hon är aldrig så fin och go som när vi är där. Det är fint att se. 

Så vad är då problemet? Problemet är att hon inte uppskattar den hundbur hon har suttit i på vägen dit. Detta har varit ett problem ända sedan hon var liten. Jag menar, den är stor och följer alla riktlinjer för hur man reser med en hund. Vi har försökt bona in den så att hon ska trivas med filtar, leksaker och så vidare. Det har bara inte gått. Det har varit gnäll och skäll sedan vi lämnat uppfarten och fram till att vi parkerat vid huset. Hundbur var inget för henne. Tydligen är detta ett känsligt ämne för många hundar och, indirekt, hundägare. Finns det inget annat sätt att resa än att använda hundbur? Är det elakt att tvinga hunden till att resa på detta sätt? Jag ställer frågor men vet inga svar.

Hur som helst så kände vi att vi var tvungna att göra något nu. Det fick vara nog med plågsamhet för såväl hund som för människoöron. Jag gjorde det till mitt projekt att leta upp en ny hundbur åt vår älskade hund. Hon skulle minsann inte behöva må dåligt bara för att vi skulle åka på semester. Jag tog till Google och jag började kika på olika lösningar på hundburar som fanns. Kära läsare, jag kan meddela att detta är en djungel så snårig som någon. Det finns mängder av olika typer av hundburar där ute.

Eftersom jag nästan stirrade i kors efter ett tag började jag läsa tester. Jag läste om det som blivit utsett till bästa hundbur. Jag kontaktade sedan vänner som har hund och som jag vet genomgått samma problematik. Det var så som stjärnorna stod i rätt läge. Samma hundbur jag läst om var också den som min mest pålitliga vän ägde. Det hade inte varit några problem med resor efter att de skaffat denna bur till deras hund. Jag sökte upp ett pålitligt företag som bland annat sysslade med hundburar och lade en beställning. Bara några dagar senare plingade det på dörren och vår nya hundbur var på plats.

Nyfikna på hur det gick?